Zondra f.1993 svenskt varmblod ca 1.60 cm
 
Zondra har alltid varit den dominanta och betämmande i sin flock. Det vill säga tills hon möte Kätzchen som vänligt men bestämt tog ner henne på jorden.
När jag började ta hand om Zondra, var hon inte helt enkel att ha att göra med, så vi hade några duster hon och jag. Det var hennes envishet mot min. I början vägrade hon att gå in i stallet, tvärstannade utanför och backade en bra bit upp på grusvägen, så jag fick backa henne tillbaka hela vägen in i stallet och denna procedur fick upprepas 2 gånger sedan var den saken ur världen. Likaså ville hon inte lämna gårdsplanen en gång när jag skulle rida ut så då backade jag henne ner till och över vägen, sedan dess går hon vart jag vill. Så med envist tålamod fick jag henne dit jag ville och idag har jag inga problem alls med henne.
Hon är alltid glad och positiv att rida, älskar att hoppa, bäst tycker hon det är när hon får bestämma farten, men det tycker inte alltid ryttaren. Hon "kan väldigt mycket själv" dvs har man tex gjort skänkelvikning 1 gång så kan hon själv sedan oavsett om ryttaren vill det eller ej.